Före Bibeln och Homeros

Den gemensamma bakgrunden till hebreisk och grekisk kultur

Plot

Bibeln och Homeros - våra kanske grundligast utforskade mänskliga dokument - har alltid ansetts vara två helt skilda storheter.

Vår tids arkeologiska upptäckter har i grund förändrat bilden. I Främre Orienten har man grävt upp ungefär en halv miljon lertavlor av vilka många innehållit tidigare helt okända texter. Särskilt har utgrävningarna i fornstaden Ugarit i Syrien lämnat material som kastat nytt ljus över gamla frågor och ställt forskarna inför nya eggande problem.

Den välkände orientalisten Cyrus H. Gordon redovisar i "Före Bibeln och Homeros" direkta bevis för att den äldsta hebreiska och den äldsta grekiska litteraturen har gemensamt ursprung. Hans metod är att kritiskt granska texter från tiden före hebreisk och grekisk civilisation. I bl.a. Gilgamesheposet, egyptiska sagor och nyupptäckt ugaritisk litteratur finner han motiv, berättelseteknik och gestalter som sedan återkommer i Bibeln, Iliaden och Odysséen. Det är ett oerhört fängslande material som Gordon behandlar och hans metod förefaller omutlig. I fortsättningen kan inte längre Bibeln och Homeros uppfattas som isolerade mästerverk utan måste ses mot en bakgrund av gemensam urgammal medelhavskultur. Helt i linje med denna tanke är också Gordons tolkning av den minoiska skriften Linear A. Han anser att det är fråga om ett semitiskt språk. Gordons forskningar framstår som ett vetenskapligt pionärarbete som för fram nya synpunkter inom ett område som de flesta ansett slutbehandlat.