Harry Friberg: Issue #5
”Träff i helfigur" är en fullträff. Trenter har här fullkomnat tekniken i den flotta dubbelmatch som en förstklassig kriminalroman skall vara: polis (eller amatördetektiv eller bådadera) i envig med mördaren, författaren i envig med läsaren. Den mordiska charmen med Trenter är att han oavbrutet utmanar läsarens eventuella skarpsinnighet. Man susar fram genom sidorna och sätter kråkor i kanten och säger sig att aha, så gick det till, och åhå, det där har författaren förbisett, och oho, nu genomskådar jag alltihop. Och så tar boken dessvärre slut, och man får sitta och svälja tillbaka sina utrop, med utmärkt högaktning.
Uppslaget med ruskiga händelser på en skjutbana i Stockholmstrakten är briljant. Miljöerna är minutiöst genomarbetade. Personerna är lagom psykologiskt på kant med sina egna öden för att man skall tro på våldsdåd. Kriminalintendenten Vesper Johnson och fotograf Friberg är lika krokbensrara som vanligt i sitt samrbete. Och dialogen är helnaturlig. Den som begär mer torde vara motsatsen.
Bang i Dagens Nyheter